Padmasambhāva
El Padmasambhāva (sanscret: पद्मसम्भव Padmasambhāva; tibetan: པདྨ་འབྱུང་གནས; “lù che l’è nassuu de on fior de lott”) l’è staa on maester de vajrā, tantrista, strïon, mistegh e santomm indian che el s’è menaa in gir per el Tibett ind i secoj quij de 8–9 par insegnàggh ai gent locaj el buddhesim Vajrayāna e i tantra buddhista.[1][2][3] I tibetan anmò al dì d’incœu ghe disen Guru Rinpoche, idest “el prezios maester” o — pussee impropriament — “el guru pussee venerabel”. L’è consideraa “el pader del buddhesim tibetan”.
El Padmasambhāva el ven creditaa anca con la fondazion de l’orden Nyingma[4][3] — l’orden religios pussee vegg dedent del panoramma buddhista tibetan — e cont el maïstrament e conversion al dharma de on quaj demòni e diavel local che eren dree a impestà e fà sù de dagn in Tibett in quij dì lì, e che lù el j’ha personalment voltaa ind di dharmapāla.
Ind el buddhesim tibetan el Padmasambava l’è consideraa propri on buddha in terra[2][5][6] e i sœu insegnament hinn de dò sort: quij de bocca (kama) e quij sconduu, o revelaa (terma). De faj, la tradizion buddhista tibetanna la porta che i revelazion mistegh del Padmasambhāva sajen continuament descovrii de di personn fortunaa ciamaa tertön (“lor che hann trovaa on tesor”), o revelador, quand che i condizion par la revelazion de la soa saviezza hinn pront par vèss rezevuu.[7][8] A se dis che el Padmasambhāva el ghe comparissa personalment a quij revelador chì ind di vision.
El Padmasambhāva l’è veneraa di buddhista in Tibett, Nepal, Bhutan e ind i staj de la region de l’Imalaja in India, ma anca ind dei olter païs in tutt el mond.[9][10]
Storia[Modifega | modifica 'l sorgent]
Par quell che gh’è scrivuu ins La testimonianza de Ba — on manoscrij antigh ins i attivitaa del sant — el Trisong Detsen, al temp el fiœu de l’imperador del Tibett, l’ha invidaa in Tibett el filosef e abbaa buddhista Śāntarakṣita par spantegà el buddhesim ind la soa terra e vuttàll a fà sù el primm monasteri buddhista tibetan a Samye. Tuttamanch, a gh’era occors dei event minga tropp propizzi: on deluvi l’aveva impienii d’aigua on templi buddhista local e ona straluscia bestial l’era rivada giò ins el palazz del rè e traa in pee di bej dagn a la cort tibetanna. I nobij locaj s’eren donca convensgiuu che i dia eren propri sossenn incagnii, e che i s’eren inrabii con la gent tibetanna perchè quist chì aveven traa di buddhista, idej e cred forest ind la soa terra.[11] Per quella reson chì, el Śāntarakṣita l’ha ‘vuu de menàss a baita in Nepal, anca se i gh’hann pœù ciamaa de tornà indree anmò in Tibett quand che i sentiment anti-buddhista de la nobiltaa se fudessen calmaa giò ind ona quaj manera.
Quand che l’è rivaa in Tibett on’oltra vœulta — e anca par evità che la situazion la se repetess anmò — el Śāntarakṣita el s’era traa adree el Padmasambhāva, on espert de tantra che el vegneva de Oḍḍiyāna, ona zittaa in quella che al dì d’incœu l’è la Vall Swāt, in Pakistann.[12][13][14] El mestee del Padmasambhāva l’era propri quell de pasentà e maïstrà i entitaa e spiret locaj par impressionà i nobij tibetan cont i sœu podè magegh e ritualistegh strasordenari che l’aveva guadagnaa intravers la soa cognossenza di tantra e di misteri dei art antigh.
I font tibetann despieghen coma, a quell pont chì, el Padmasambhāva l’avess evocaa e desfidaa i divinitaa, spiret e diavoj pagan locaj, e depos a che fœusgia el j’avess manasciaa sù tucc cont i sœu podè propri fœura del commun. Quand che el j’aveva maïstraa per ben, el sò amis Śāntarakṣita e el Trisong Detsen hinn finalment riessii a indà inanz senza problemma con la construzion del monasteri coma i voreven.[11] Intratanta, el Padmasambhāva el s’è dedicaa soratutt a la vitta de cort e a l’insegnament di sò formi de yoga tantregh e de la dottrinna de la soa fed buddhista.[15]
L’imperador, però, l’ha inviaa a usmà el priguer e el s’è incorsgiuu de coma la presenza del Padmasambhāva potenzialment l’avariss poduu trà in pee pussee problemma e dagn de quell che l’era giamò staa bon de resœùlv infinadess. De faj, la vitta a cort l’aveva perduu la soa stabilitaa, anca perchè i omen aveven taccaa a ‘vèggh pagura che el Padmasambhāva el ghe instrïass sù i fomen e i fiœul par sedùjj. Par l’imperador a l’era anpœù impossibel pensà minga al faj che quij dia e demòni lì che infinna al dì primma aveven causaa famm, carestij, malagn e problemma infinii a la soa gent adess ghe staven sotta a on indianin forest, e che lù el je commandava e menava anca in gir a piasè, compagn de di s’ciavitt senza gnà de volontaa, gnà de forza e gnà de scervell. I podè del Padmasambhāva eren propri inscì bestiaj che a l’era ciar ciarent che se el l’avess vorsuu, l’avariss poduu gagnà el tròn, la coronna, el paes e infinamaj el mond intregh apenna che el se fudess sentuu el besœugn de scœùdes on quaj petitt. L’imperador l’ha donca ‘vuu de fàss coragg par andà del Padmasambhāva a pedìggh de levà i toll e lassà la cort.[15]
La testimonianza de Ba la porta anca dei olter miracoj inzebii del Padmasambhāva, soratutt soziaa cont el maïstrament e pasentament de di spiret e demòni, ma anca con di rituaj par slongàss la vitta e di magïj d’aigua.[3]
Agiografia[Modifega | modifica 'l sorgent]
Par Khenchen Palden Sheraba — on lama e litteraa de la scœura Nyingma — a gh’è tradizionalment nœuv-mila-nœuv-cent-novanta-nœuv biografij del Padmasambhāva.[2]
Nassida e gioventuu[Modifega | modifica 'l sorgent]
I agiografij del Padmasambhāva le depensgen coma on putell de vocc agn adree a vegnì sù de on fior de lott dessoravia del lagh Dhanakosha, cont on rosc de ḍākinī che ghe ballen lilintorna.[3][16]
Amalastant de quest, a gh’è dei olter stori ins la soa nassida, e vunna di pussee communn la porta che el fuss nassuu del venter de la reginna Jalendra, miee del Sakra rè de Oḍḍiyāna, e che l’avess rezevuu el nomm de Dorje Duddul (“lù che el mett sotta di demòni cont on vajrā”), per via de di magg che el gh’aveva ins tutt el corp che, segonda la tradizion, le identificaven coma on maïstrador de diavoj.[3]
Ind El palazz de ramm, el rè Indrabhuti de Oḍḍiyāna l’è dree a circà on giojell che el permett de realizà i desideri, ma inveci de quest el trœuva el Padmasambhāva, che el rè el considera coma on’incarnazion del buddha Amitabha. El rè el l’adotta e el Padmasambhāva el ven subet incoronaa coma Pema Gyalpo (“el rè del fior de lott”).[3][16] Tuttamanch, el Padmasambhāva el ghe coppa fœura vun di minister del sò popà adottiv e el ven esiliaa del regn; tutt quest el ghe da donca la possibilitaa de vìv coma on mahasiddha, on grand mistegh, e de imprênd e prategà i tantra in gir per l’India.[3][16][17]
In Himachal Pradesh, in India, el Padmasambhāva l’ha insegnaa di prategh tantregh a la prenzipessa Mandarva, la tosa del rè local. El rè, però, el j’ha descovrii insemma e l’ha pœù provaa a brusàjj sù viv tucc duu per el foton causaa de la vergnogna che soa fiœula la gh’aveva traa. A se dis che, quand che el fumm el s’è s’ciarii fœù, Padmasambhāva e la prenzipessa eren anmò minga nomà viv vivent, ma anca in meditazion, settaa giò ins on fior de lott che l’era dree a vegnì sù de on lagh liliarent. Propri maravejaa del miracol, el rè el ghe dè al Padmasambhāva e el sò regn, e la man de la soa s’cetta in matrimòni.[18] Apœus quest, el Padmasambhāva l’è tornaa a baita con la soa nœuva fomna, e insemma hann convers tutt el regn al buddhesim.[3]
Attivitaa in Tibett[Modifega | modifica 'l sorgent]
I agiografij del Padmasambhāva discuttissen anca i sò attivitaa in Tibett, a partì de quand l’era staa invidaa a cort par vuttà i tibetan a fondà el monasteri a Samye. El Padmasambhāva el ven depensgiuu coma on espert de tantra adree a maïstrà di demòni locaj cont el voltàjj ind di protettor del dharma. A l’è anpœù consideraa lù che l’ha spantegaa el buddhesim Vajrayāna in Tibett e che l’ha introdutt i gent tibetann ai prategh di tantra.[3]
Grazia al sò rœull coma fondador del monasteri de Samye — el primm monasteri buddhista del Tibett — el Padmasambhāva el ven anca retegnuu el fondador de l’orden Nyingma del buddhesim tibetan.[19] I attivitaa del Padmasambhāva includen la pratega de di rituaj tantregh par slongàggh la vitta al rè, ma ancasì l’iniziazion del medemm rè Trisong Detsen ind i sœu ritt tantregh.[3]
I vari biografij del Padmasambhāva discuttissen de sora maross di stori insù vunna di prenzipaj spos tantregh del Padmasambhāva: la prenzipessa Yeshe Tsogyal (“l’imperadriz del lagh de la cognossenza”), che l’è deventada vunna di sœu student intanta che lù l’era anmò adree a vìv a la cort imperial.[20] A l’è reverida coma “la mader del buddhesim tibetan”[21] e l’è considerada ona buddha donna,[22] degià che la vegnarà lee medemma ona maestra de tant disciplinn spirituaj.
Insemma a lee, el Padmasambhāva l’ha sconduu in gir per el Tibett on poo de terma — revelazion sacher — intratanta che lee la ghe scoltava sù i sœu prezios insegnament che la menarann a guadagnà la buddhitaa ind la soa vitta. A gh’è propri ona motta de thangka — di picciur tradizionaj — che inzebissen el Padmasambhāva cont i sò dò spos lilinsemma a lù, sovenz con la Mandarva a la soa drizza e la Yeshe Tsogyal a la manzinna.[23]
On fracch de terma de la scœura Nyingma — di scricciur revelaa — a vegnen propri dei attivitaa del Padmasambhāva e di sœu student. Tuttamanch, a ghe n’è pussee anmò che a hinn gnanmò staa descovert e che hinn dree a speccià vergun che el vegna ciamaa de l’ispert del Padmasambhāva par spantegàggh la soa saviezza indepertutt, quandunch el mond l’è pront par rezévela.[24]
Ind El palazz de ramm, depos de la mort del Trisong Detsen, a pararia che el Padmasambhāva l’aiva viasgiaa infinna al Lanka, indova che l’ha miss sotta e convertii al dharma di rakśasa, di demòni ciuccia-sangh. I sò ultem paroll inzighen a la venerazion del bodhisattva Avalokiteśvara.[3]
Vocc manifestazion[Modifega | modifica 'l sorgent]

I vocc manifestazion hinn i vocc formi prenzipaj che el Padmasambhāva l’ha ciapaa a on quaj pont de la soa vitta. I representen dei aspett different del sò vess, coma, per esempi, i sò formi inrabient e pacifegh. A vegnen descrivuu e numeraa inscì:
- Guru Pema Gyalpo (tibetan translitteraa: gu ru pad ma rgyal-po, sanscret: Guru Padmarāja) de Oḍḍiyāna. El se manifesta coma on bagain de nomà quattr’agn apœus che el buddha Śākyamuni l’ha gagnaa el nirvāṇa final. La soa pell l’è rossa e el ven consideraa on’emanazion asquas-inrabienta.
- Guru Nyima Ozer (tibetan translitteraa: gu ru nyi-ma 'od-zer, sanscret: Guru Suryabhasa or Sūryaraśmi; “el yogi del ragg del sô”). Anca quest chì on’emanazion asquas-inrabienta; el se manifesta in India insemma al Guru Pema Gyalpo e el ven despess depensgiuu coma on yogi vagabond.
- Guru Loden Chokse (tibetan translitteraa: gu ru blo ldan mchog sred; sanscret: Guru Mativat Vararuci; “lù che el possed la cognossenza supremma”). On’emanazion pacifega.
- Guru Padmasambhāva (sanscret: Guru Padmasambhāva; “l’essenza del fior de lott”) on simbol de perfezion spiritual; completament in pas, el se manifesta par insegnàggh el dharma a Mandarava, intratanta che el trasforma dei energij negativ in vergott de pussee pacifegh e compassionevel. A l’è propri in pas e el gh’ha ona pell bianca bianchenta.
- Guru Shakya Senge (tibetan translitteraa: shAkya seng-ge, sanscret: Guru Śākyasimha; “el leon invensgibel”). On’emanazion pacifega, el se manifesta coma on student de l’Ananda e el condus el rè Aśoka a la comprension del dharma.
- Guru Senge Dradrog (tibetan translitteraa: gu ru seng-ge sgra-sgrogs, sanscret: Guru Simhanāda; “el rusgii del leon”). On’emanazion inrabienta; el mett sotta e pasenta dei influenz negativ. El se manifesta in India ind l’Universitaa de Nalanda e el spantega el dharma indepertutt ind i ses reamm di vess senzient. L’è depensgiuu con la pell blœu e in mezz a di fiamm.
- Guru Pema Jungne (tibetan translitteraa: pad ma 'byung-gnas, sanscret: Guru Padmakara; “lù che l’è nassuu de on fior de lott”). El se manifesta primma de rivà in Tibett par insegnàggh el dharma ai gent tibetann. L’incarna tutt i sò manifestazion e gesta, e de raiva, e de compostezza. A l’è la manifestazion pussee popolara inscì coma la pussee depensgiuda ind i art tibetann.
- Guru Dorje Drolo (tibetan translitteraa: gu ru rDo-rje gro-lod, sanscret: Guru Vajrā; “la saviezza matta”). Inrabient fiss, el se manifesta zinch agn primma che el Guru Pema Jungne el lassa el Tibett. A l’è ross scur e anca lù in mezz a di fiamm.
Iconografia[Modifega | modifica 'l sorgent]
El Padmasambhāva l’è per el solet depensgiuu compagn de on omm normal: de faj, el gh’ha nomà ona faccia e dò man, ma i sœu œugg hinn bej vert e a hinn inscì caregh de energia che somejen che pœuden sbusà quell che hinn dree a vardà.
Ins el coo el gh’ha on capell faa a fœusgia de fior de lott a zinch pettaj, i trè pont del qual a representen i trii kaya; inveci, i sœu zinch color representen i zinch kaya. El sô e la lunna simbolizzen abilitaa e saviezza; el vajrā in scimma a quist chì, la samādhi inscodibila.
Con la soa man drizza el se ten al cœur on vajrā a zinch pont; con la manzinna, el fa on gest de calma e dignitaa. Ind la soa man manzinna el gh’ha anca ona coppa de netter sberluscent, fada cont on crani tajaa in duu. Tegnuu sù del sò brasc manzin a gh’è anca on trident a trè pont; ogni ponta l’è on simbol de vunna di sò miee, ancaben che el pœuda vèss ona referenza a l’iconografia classega del dia indô Śiva e ai sò representazion.
Prategh soziaa[Modifega | modifica 'l sorgent]
A partì di font pussee vegg infinadess, el Padmasambhāva l’è staa soziaa cont on stil ritual ciamaa phurba, ma anca con la divinitaa Vajrakīlaya (ona divinitaa meditazional basada ins el kīla).[3]
Mantra del guru del vajrā[Modifega | modifica 'l sorgent]
Ind i tradizion buddhista tibetann — soratutt ind la scœura Nyingma — el mantra del guru del vajrā l’è retegnuu on mantra bestial che el fa entrà i personn in communion cont i trii vajrā de la corrent mental del Padmasambhāva e, per la soa grazia, anca con quej de tutt i olter creatur inluminaa.[25]
El mantra del guru del vajrā a l’è:
- Oṃ āḥ hūṃ vajrā guru padma siddhi hūṃ
Orazion di sett lign[Modifega | modifica 'l sorgent]
L’orazion di sett lign l’è on’orazion famosa fiss del Padmasambhāva che la ven rezitada de tanc tibetan tucc i dì. A l’è inscì:[26]
- Hūṃ! Ind el nord-ovest de la terra de Oḍḍiyāna (hung orgyen yul gyi nubjang tsam)
Ind el cœur de on fior de lott, (pema gesar dongpo la)
Tì che t’heet realizaa i gagnament pussee maravejos, (yatsen chok gi ngödrub nyé)
Tì che te seet cognossuu coma “quell che l’è nassuu del lott”, (pema jungné shyé su drak)
Serciaa sù de di rosc de ḍākinī, (khor du khandro mangpö kor)
Mì ghe vegni dree ai tœu pass, (khyé kyi jesu dak drub kyi)
Mì te preghi: riva, ispìrem con la toa benedizion! (jingyi lab chir shek su sol)
Guru padma siddhi hūṃ!
- hūm । oḍiyāne vāyavye । padmakesarakāṇḍe । siddhirlabdhātyadbhutā । khyāta Padmasambhāva । bahuḍākībhirāvṛta । tavaivānusarāmi । āyāhyadhiṣṭhānārtham । guru padma siddhi hūm ॥
Zinch spos prenzipaj[Modifega | modifica 'l sorgent]
![]() |
Per savenn pussee, varda i articoi Ḍākinī e Yeshe Tsogyal. |

Tanc student del Padmasambhāva s’hinn voltaa ind di tantrista Vajrayāna sossenn avanzaa, e in gionta hann anpœù gagnaa l’inluminazion. Intra quist chì, i pussee important hinn proabilment i sò zinch spos prenzipaj — sovenz ciamaa anca “ḍākinī de la saviezza” — e anca i sœu vint-zinch student insemma cont el rè Trisong Detsen.
El Padmasambhāva l’ha ‘vuu zinch spos tantregh prenzipaj, che el tœuss sù a scomenzà de l’India anmò primma de vèss ciamaa in Tibett per la primma vœulta, ma pœù anca in Tibett. Quej fomen chì hinn cognossuu ancasì coma i “zinch spos”; lor chì riven sù de di band different de l’Asia meridional e a hinn ona testimonianza a la bravura del Padmasambhāva a menàss in gir par spantegà el dharma indepertutt. A hinn anca consideraa dei emanazion de di part different de la Vajravārāhī, ona dea tantrega.[27]
Quej zinch ḍākinī de la saviezza chì a hinn:
- Yeshe Tsogyal del Tibett, che l’era on’emanazion de la parolla de la Vajravārāhī;
- Mandarava del Zahor, regn ind el nord-est de l’India, che l’era on’emanazion del corp de la Vajravārāhī;
- Belwong Kalasiddhi del nord-ovest de l’India, che l’era on’emanazion de la qualitaa de la Vajravārāhī;
- Belmo Sakya Devi del Nepal, che l’era on’emanazion de la ment de la Vajravārāhī;
- Tashi Kyeden del Bhutan, o ciamada anca “Mangala”, che l’era on’emanazion de l’attivitaa de la Vajravārāhī. A l’è despess depensgiuda insemma al Guru Dorje Drolo.[2]
Vint-zinch student prenzipaj[Modifega | modifica 'l sorgent]
El Padmasambhāva l’ha avuu vint-zinch student prenzipaj duranta el period inizial de la scœura Nyingma.[28] Quij student chì a hinn:
- El rè Trisong Detsen (tibetan: ཁྲི་སྲོང་ལྡེའུ་བཏཟན, tibetan translitteraa: khri srong lde'u btzan)
- Denma Tsémang (tibetan: ལྡན་མ་རྩེ་མང, tibetan translitteraa: ldan ma rtse mang)
- Nanam Dorje Dudjom, o Dorje Dudjom del Nanam (tibetan: རྡོ་རྗེ་བདུད་འཇོམ, tibetan translitteraa: rdo rje bdud 'joms)
- Drokben Khyechung Lotsawa (tibetan: ཁྱེའུ་ཆུང་ལོ་ཙཱ་བ, tibetan translitteraa: khye'u chung lo tsā ba)
- Lasum Gyelwa Changchup, o Gyalwa Changchub del Lasum (tibetan: ལ་སུམ་རྒྱལ་བ་བྱང་ཆུབ, tibetan translitteraa: la sum rgyal ba byang chub)
- Gyalwa Choyang (tibetan: རྒྱལ་བ་མཆོག་དབྱངས, tibetan translitteraa: rgyal ba mchog dbyangs)
- Dre Gyelwei Lodro, o Gyalwe Lodro del Dré (tibetan: རྒྱལ་བའི་བློ་གྲོས, tibetan translitteraa: rgyal ba'i blo gros)
- Nyak Jnanakumara, o Jnanakumara del Nyak (tibetan: གཉགས་ཛཉའ་ན་ཀུ་མ་ར, tibetan translitteraa: gnyags dzny' na ku ma ra)
- Kawa Paltsek (tibetan: སྐ་བ་དཔལ་བརྩེགས, tibetan translitteraa: ska ba dpal brtsegs)
- Karchen Za, o Khandro Yeshe Tsogyal, idest la prenzipessa del Karchen (tibetan: མཁར་ཆེན་བཟའ་མཚོ་རྒྱལ, tibetan translitteraa: mkhar chen bza' mtsho rgyal)
- Langdro Konchok Jungue, o Konchog Jungné del Langdro (tibetan: ལང་གྲོ་དཀོན་མཆོག་འབྱུང་གནས, tibetan translitteraa: lang gro dkon mchog 'byung gnas)
- Sogdian Lhapel, Lhapal el Sokpo (tibetan: སོག་པོ་ལྷ་དཔལ, tibetan translitteraa: sog po lha dpal)
- Namkhai Nyingpo (tibetan: ནམ་མཁའི་སྙིང་པོ, tibetan translitteraa: nam mkha'i snying po)
- Nanam Zhang Yeshe De (tibetan: ཞང་ཡེ་ཤེས་སྡེ, tibetan translitteraa: zhang ye shes sde)
- Lhalung Pelgi Dorje, o Lhalung Pelgyi Dorje (tibetan: ལྷ་ལུང་དཔལ་གྱི་རྡོ་རྗེ, tibetan translitteraa: lha lung dpal gyi rdo rje)
- Shuphu Pelgi Senge, o Palgyi Senge (tibetan: དཔལ་གྱི་སེང་གེ, tibetan translitteraa: dpal gyi seng ge)
- Karchen Palgyi Wangchuk (tibetan: དཔལ་གྱི་དབང་ཕྱུག, tibetan translitteraa: dpal gyi dbang phyug)
- Odren Pelgi Wangchuk, o Palgyi Wangchuk de l’Odren (tibetan: འོ་དྲན་དཔལ་གྱི་དབང་ཕྱུག, tibetan translitteraa: 'o dran dpal gyi dbang phyug)
- Palgyi Yeshe (tibetan: དཔལ་གྱི་ཡེ་ཤེས, tibetan translitteraa: dpal gyi ye shes)
- Ma Rinchen-chok, o Rinchen Chok del Ma (tibetan: རྨ་རིན་ཆེན་མཆོག, tibetan translitteraa: rma rin chen mchog)
- Nubchen Sangye Yeshe (tibetan: སངས་རྒྱས་ཡེ་ཤེས, tibetan translitteraa: sangs rgyas ye shes), reincarnaa coma Tsasum Lingpa
- Shubu Palgyi Senge (tibetan: ཤུད་བུ་དཔལ་གྱི་སེང་གེ, tibetan translitteraa: shud bu dpal gyi seng ge)
- Vairocana, Vairotsana, o el grand traduttor (tibetan: བཻ་རོ་ཙ་ན, tibetan translitteraa: bai ro tsa na)
- Yeshe Yang (tibetan: ཡེ་ཤེས་དབྱངས, tibetan translitteraa: ye shes dbyangs)
- Gyelmo Yudra Nyingpo, Yudra Nyingpo del Gyalmo (tibetan: ག་ཡུ་སྒྲ་སྙིང་པོ, tibetan translitteraa: g.yu sgra snying po)
Oltra a la Yeshe Tsogyal, 15 olter fomen eren deventaa dei espert ind i prategh spirituaj de la scœura Nyingma e hinn anca recognossuu coma di maester indeperlor:[24]
- Tsenamza Sangyetso
- Shekar Dorjetso
- Tsombuza Pematso
- Melongza Rinchensho
- Ruza Tondrupma
- Shubuza Sherampa
- Yamdrokza Choki Dronma
- Oceza Kargyelma
- Dzemza Lhamo
- Barza Lhayang
- Chokroza Changchupman
- Dronma Pamti Chenmo
- Rongmenza Tsultrim-dron
- Khuza Peltsunma
- Trumza Shelmen
Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]
Vos conrelaa[Modifega | modifica 'l sorgent]
Referenz[Modifega | modifica 'l sorgent]
- ↑ (2013) The tibetan history reader. New York: Columbia University Press, 168. ISBN 978-0-231-14469-8.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 Khenchen Palden Sherab Rinpoche, The Eight Manifestations of Guru Padmasambhava, (May 1992), https://turtlehill.org/cleanup/khen/eman.html
- ↑ 3,00 3,01 3,02 3,03 3,04 3,05 3,06 3,07 3,08 3,09 3,10 3,11 Doney, Lewis. "Padmasambhava in tibetan Buddhism" in Silk, Jonathan A. et al. Brill's Encyclopedia of Buddhism, pp. 1197-1212. BRILL, Leiden, Boston.
- ↑ (2008) An Introduction to Buddhism Teachings, History and Practices., 2, Cambridge: Cambridge University Press, 204. ISBN 978-0-521-67674-8.
- ↑ (2013) The Princeton dictionary of Buddhism. Princeton: Princeton University Press, 608. ISBN 978-1-4008-4805-8.
- ↑ Schaik, Sam van. Tibet: A History. Yale University Press 2011, page 34-5, 96-8.
- ↑ Schaik, Sam van. Tibet: A History. Yale University Press 2011, p. 96.
- ↑ Fremantle, Francesca (2001). Luminous Emptiness: Understanding the tibetan Book of the Dead. Boston, Massachusetts, USA: Shambhala Publications, Inc. ISBN 1-57062-450-X p.19
- ↑ Padmasambhava.
- ↑ (2013) The Princeton dictionary of Buddhism. Princeton: Princeton University Press, 608. ISBN 978-1-4008-4805-8.
- ↑ 11,0 11,1 Schaik, Sam van. Tibet: A History. Yale University Press 2011, pp. 34-35.
- ↑ Meulenbeld, Ben (2001). Buddhist Symbolism in tibetan Thangkas: The Story of Siddhartha and Other Buddhas Interpreted in Modern Nepalese Painting (in en). Binkey Kok, 93. ISBN 978-90-74597-44-9.
- ↑ Kazi, Jigme N. (2020-10-20). Sons of Sikkim: The Rise and Fall of the Namgyal Dynasty of Sikkim (in en). Notion Press, 45. ISBN 978-1-64805-981-0.
- ↑ Schaik, Sam Van (2011-06-28). Tibet: A History (in en). Yale University Press, 81. ISBN 978-0-300-17217-1.
- ↑ 15,0 15,1 Schaik, Sam van. Tibet: A History. Yale University Press 2011, p. 35.
- ↑ 16,0 16,1 16,2 Trungpa (2001) pp. 26-27. For debate on its geographical location, see also the article on Oddiyana.
- ↑ Morgan (2010) 208.
- ↑ Lama Chonam and Sangye Khandro, translators. The Lives and Liberation of Princess Mandarava: The Indian Consort of Padmasambhava. (1998). Wisdom Publications.
- ↑ Norbu, Thubten Jigme; Turnbull, Colin (1987), Tibet: Its History, Religion and People, Penguin Books, ISBN 0-14-021382-1. Page 162.
- ↑ 'Guru Rinpoche' and 'Yeshe Tsogyal' in: Forbes, Andrew ; Henley, David (2013). The Illustrated tibetan Book of the Dead. Chiang Mai: Cognoscenti Books. B00BCRLONM
- ↑ Gyatso, Janet (August 2006). "A Partial Genealogy of the Lifestory of Ye shes mtsho rgyal". The Journal of the International Association of tibetan Studies (2).
- ↑ Changchub, Gyalwa; Namkhai Nyingpo (2002). Padmakara Translation Group (ed.). Lady of the Lotus-Born: The Life and Enlightenment of Yeshe Tsogyal. Shambhala Publications, Inc. p. xxxvii. ISBN 1-57062-544-1.
- ↑ Padmasambhava - The Treasury of Lives: Biographies of Himalayan Religious Masters.
- ↑ 24,0 24,1 Khenchen Palden Sherab Rinpoche, Khenpo Tsewang Dongyal. Lion's Gaze: A Commentary on Tsig Sum Nedek. Sky Dancer Press, 1998.
- ↑ Sogyal Rinpoche (1992). The tibetan Book of Living and Dying, pp. 386-389 Harper, San Francisco. ISBN 0-7126-5437-2.
- ↑ Seven Line Prayer.
- ↑ Dowman, Keith. (1984). Sky Dancer: The Secret Life and Songs of the Lady Yeshe Tsogyel. p. 265.
- ↑ RigpaShedra
Olter Progett[Modifega | modifica 'l sorgent]
Wikimedia Commons el gh'ha dent imagin o alter archivi su Padmasambhava