Divinitaa inrabient

De Wikipedia
(Rimandad de Divinità inrabiente)
Lumbard ucidental Quest articol chì l'è scrivuu in lombard, grafia milanesa.
Statua del Mahākāla, figuraa cont on cortell par trà via la pell (kartika) e ona coppa fada cont on crani de on omm (kapala).

Ind el buddhesim, i divinitaa inrabient (tibetan: trowo, sanscret: krodha) hinn di formi, o aspett, o manifestazion bestiaj, invers, terrifegh o propri indiavolent de di buddha inluminaa, bodhisattva (sant) o deva (creatur divinn). Per i sœu podè strasordenari de destruvà tucc i ostacoj ins la via che la menna a l’inluminazion, a ghe disen ancasì krodha vighnantaka, “i destrugon bestiaj dij ostacoj”.[1] I divinitaa inrabient hinn vunna di carattaristegh pussee notabel de l’iconografia del buddhesim Mahāyāna e Vajrayāna.

Quella fatta chì de dia la compariss per la primma vœulta in India ind el secol quell de 6. A l’inizzi se concentraven prenzipalment ins la figurazion di yakṣa – dij elf, fad o spiret de la natura – e a hinn vegnuu pœù ona carattaristega central del buddhesim tantregh indian invers la fin del secol quell de 10 e l’inizzi de quell de 11.[2]

Vision general[Modifega | modifica 'l sorgent]

On thangka, on tradizional depenc tibetan de la Vajrayoginī.

Ind i tradizion minga tantregh del buddhesim Mahāyāna, quej creatur chì hinn di divinitaa protettriz che destruven i ostacoj al gagnament de la buddhitaa o a la comprension del dharma. I agissen come di guardian contra i demòni e el sò mestee l’è quell de trà insemma tucc i vess senzient par scoltà sù i insegnament di buddha.[3] Ind el buddhesim tantregh, i vegnen consideraa di formi inrabii e terrifegh di buddha e di bodhisattva midemm. I creatur inluminaa pœuden ciapà quej formi chì par protésg e vuttà i vess senzient sconfonduu ind el saṃsāra.[4] A representen anca l’energia o el podè necessari par voltà i fattor mentaj negativ in saviezza e compassion.[5][6] A hinn an' pœù ona representazion del podè de la compassion de l’attivitaa inluminada che in maner divers la menna i vess senzient a la liberazion spiritual, e dij element transformador di tantra, che doperen la transformazion de dij emozion negativ come ona part del sentee religios. Segonda el monegh tibetan e maester de meditazion Chogyam Trungpa: «i yidam inrabient lavoren direttament e vigorosament con raiva, aggression e inlusion, inscì de riessì a conquistàjj e desfàssen per semper.»[7]

Ind l’art buddhista tantrega, i divinitaa inrabient hinn representaa come di creatur che a vardàjj a stremissen sù, cont on aspett de demòni, zornii con di crani uman e olter ornament soziaa ai camp sant, foppon e ai ossari oltra a vèss depensgiuu con di carattaristegh sessualment seggestiv. Par el Rob Linrothe, l’imagen sensual e indiavolenta la representa: «el velen concepii come el sò contravelen, dovraa come ona forza liberadriz», e l’osserva anca che a hinn: «ona metafora di process interna portaa del yoga par guadagnà l’inluminazion.»[8]

Divinitaa tantregh[Modifega | modifica 'l sorgent]

Yidam[Modifega | modifica 'l sorgent]

Per savenn pussee, varda l'articol ḍākinī.

Ind el Vajrayāna indo-tibetan, i yidam hinn di divinitaa meditazionaj e, donca, di formi divinn di buddha e di bodhisattva dovraa ind la meditazion. On tantrista el ven iniziaa ind el maṇḍala e mantra de ona divinitaa particolara che l’ha scernii (sanscret: Iṣṭa-devatā, “divinitaa preferida”) e ind di prategh spirituaj (sadhāna) ins la divinitaa come l’obiettiv de la transformazion personal.[9] Quella pratega chì del yoga de la divinitaa l’è central ai formi tantregh del buddhesim, come el buddhesim tibetan. I yidam pœuden vèss pacifegh, inrabient o “asquas-inrabient” – gh’hann dij aspett e inrabient, e pacifegh. I dia inrabient pœuden vèss despartii intra omen e fomen.[10] I Heruka (tibetan: thrag 'thung; “i bagador de sangh”) a hinn di creatur mas’c che assumen di formi violent par esprìmm el sò desligament del mond de la ignoranza, come Yamāntaka, Cakrasaṃvara, Mahākāla o Vajrakīlaya. I ḍākinī hinn i sœu equivalent femenin e a vegnen representaa come di dej indipendent. I ḍākinī inrabient pussee communn hinn la Vajrayoginī e Vajravārāhī.  

Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]

Rè de la saviezza[Modifega | modifica 'l sorgent]

Ind el buddhesim asiategh, i rè de la saviezza (sanscret: vidyarāja) hinn consideraa come di manifestazion divinn de di buddha e se comporten come di protettor, nonzi e difensor del dharma buddhista.[11] Ind el Vajrayāna e ind el buddhesim esoteregh cines, i cinch rè de la saviezza hinn di manifestazion di Cinch Tathāgatas.[12][13][14]

Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]

Protettor[Modifega | modifica 'l sorgent]

I protettor, o dharmapāla, hinn di creatur propri gajard, despess di deva o di bodhisattva che protesgen la religion buddhista contra i manasc interni e esterni e i ostacoj a la soa pratega. On dharmapāla el pœu anca vèss on garuḍa, nāga, yakṣa, gandharva o asura. Dij olter sort de protettor includen i Lokapālas o i “quatter rè del cel” e Kṣetrapālas o “protettor de la region”.

Vott dharmapāla[Modifega | modifica 'l sorgent]

On rosc de dharmapāla famos fiss in Tibett l’è cognossuu come “i vott dharmapāla” (tibetan: དྲག་གཤེད; tibetan translitteraa: drag gshed), e vegnen intenduu come di difensor del buddhesim e del dharma universal. A hinn dij vess sopranaturaj cont on grad de bodhisattva che: «gh’hann de fàggh la guerra senza pietaa ai demòni e ai nemis del buddhesim.» I vott dharmapāla a hinn:

  • Yama, el dia de la mort;
  • Mahākāla, el negron;
  • Yamāntaka, el conquistador de la mort;
  • Vaiśravaṇa o Kubera, el dia di richezz;
  • Hayagriva, quell cont el coll de cavall;
  • Palden Lhamo, ona donna protettriz del Tibett;
  • Brahma Bianch o Tshangs pa;
  • Begtse, on dia de la guerra che el riva de la Mongolia.

Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]

Referenz[Modifega | modifica 'l sorgent]

  1. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion: Wrathful Deities in Early Indo-Tibetan Esoteric Buddhist Art, 1999, page 12.
  2. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion: Wrathful Deities in Early Indo-Tibetan Esoteric Buddhist Art, 1999, page x, 12.
  3. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion, 1999, page 13, 25.
  4. Thurman, Robert. The Tibetan Book of the Dead: Liberation Through Understanding in the Between, page 149.
  5. Berzin, Alexander; Making Sense of Tantra
  6. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion, 1999, page xi.
  7. Chögyam Trungpa. The Collected Works of Chögyam Trungpa: Volume 3, Shambala, 2003, page 438.
  8. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion, 1999, page xi-xii.
  9. Buswell, Robert E.; Lopez, Donald S. (2013). The Princeton dictionary of Buddhism. Princeton and Oxford: Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3.
  10. Wrathful Deities
  11. Baroni, Helen Josephine (2002). The illustrated encyclopedia of Zen Buddhism. New York: Rosen Pub. Group. p. 100. ISBN 0-8239-2240-5.
  12. The Water -Land Dharma Function Platform ritual and the Great Compassion Repentance ritual - ProQuest (en).
  13. Howard, Angela F. (1999-03-01). "The Eight Brilliant Kings of Wisdom of Southwest China". Res: Anthropology and Aesthetics 35: 92–107. DOI:10.1086/RESv35n1ms20167019. ISSN 0277-1322. 
  14. Descent of the Deities: The Water-Land Retreat and the Transformation of the Visual Culture of Song-Dynasty (960-1279) Buddhism - ProQuest (en).