Heiligenschwendi
Aspet
| Quel articul chì l'è scrivüü in Lumbard, cun l'urtugrafia insübrica ünificada. |
| Heiligenschwendi Comun | |||||
|---|---|---|---|---|---|
|
| |||||
| Dats aministrativ | |||||
| Nom ofiçal | Heiligenschwendi | ||||
| Stat | Svìzzera | ||||
| Canton | Berna | ||||
| Distret | Thun | ||||
| Lengue ofiçai | lengua todesca | ||||
| Politega | |||||
| Sindeg | |||||
| Orgen lejislativ | Consili comunal | ||||
| Territore | |||||
| Coordinade | 46°45′07.24″N 7°40′56.24″E / 46.75201°N 7.68229°E | ||||
| OSM | 1682471 | ||||
| Voltituden | 1123 e 1114 m s.l.m | ||||
| Superfix | 6,57 km² | ||||
| Abitants | 703 ab. (31 dicember 2018) | ||||
| Densitaa | 107 ab./km² | ||||
| Confin | Sigriswil, Oberhofen am Thunersee, Hilterfingen, Thun, Teuffenthal e Homberg | ||||
| Fus orari | |||||
| Varie | |||||
| Prefiss | 033 | ||||
| Codex postal | 3625 | ||||
| Sigla autom. | BE | ||||
| Cl. climatega | |||||
| Cl. sismega | |||||
| Localizazion | |||||
| Sit istituzional | |||||
Heiligenschwendi a l'è un cumün svizzer del circol aministrativ de Thun, region aministrativa del Oberland Bernes, in de la part del Canton Berna a magioranza linguistega todèsca. La süperfiss del teritori del cumün l'è de 6.57 km² e in del Desember 2010 al gh'eva una popolazion de 666 abitant.
El cumün de Heiligenschwendi al se tröva a una altitüden de 1123 meter sura al livel del mar e l'è tacaa ai cumün de Hilterfingen, Homberg, Oberhofen am Thunersee, Sigriswil, Teuffenthal, Thun.
Storia
[Modifega | modifica 'l sorgent]Heiligenschwendi l'è menziunaa la prima volta in de l'ann 1285 col nom de Helgeswendi.[1]
L'andament storegh de la popolazion l'è indicaa in de la tabela chi de sotta:[1]
| ann | popolazion |
|---|---|
| 1764 | 315 |
| 1850 | 532 |
| 1900 | 506 |
| 1920 | 962 |
| 1950 | 1,159 |
| 1970 | 646 |
| 2000 | 707 |
Riferiment
[Modifega | modifica 'l sorgent]Ligam de föra
[Modifega | modifica 'l sorgent]
Wikimedia Commons
al gh'a dent roba culegada a:
- Heiligenschwendi in Todesch, Franzes e Italian in ligna al Dizionari Stòrigh da Svízzera.
