Divinitaa inrabient

De Wikipedia
Lumbard ucidental Quest articol chì l'è scrivuu in lombard, grafia milanesa.
Statua del Mahākāla, figuraa cont on cortell par trà via la pell (kartika) e ona coppa fada cont on crani de on omm (kapala).

Ind el buddhesim, i divinitaa inrabient (tibetan: trowo, sanscret: krodha) hinn di formi, o aspett, o manifestazion bestiaj, invers, terrifegh o propri indiavolent de di buddha inluminaa, bodhisattva (sant) o deva (creatur divinn). Per i sœu podè strasordenari de destruvà tucc i ostacoj ins la via che la menna a l’inluminazion, a ghe disen ancasì krodha vighnantaka, “i destrugon bestiaj dij ostacoj”.[1] I divinitaa inrabient hinn vunna di carattaristegh pussee notabel de l’iconografia del buddhesim Mahāyāna e Vajrayāna.

Quella fatta chì de dia la compariss per la primma vœulta in India ind el secol quell de 6. A l’inizzi se concentraven prenzipalment ins la figurazion di yakṣa – dij elf, fad o spiret de la natura – e a hinn vegnuu pœù ona carattaristega central del buddhesim tantregh indian invers la fin del secol quell de 10 e l’inizzi de quell de 11.[2]

Vision general[Modifega | modifica 'l sorgent]

On thangka, on tradizional depenc tibetan de la Vajrayoginī.

Ind i tradizion minga tantregh del buddhesim Mahāyāna, quej creatur chì hinn di divinitaa protettriz che destruven i ostacoj al gagnament de la buddhitaa o a la comprension del dharma. I agissen come di guardian contra i demòni e el sò mestee l’è quell de trà insemma tucc i vess senzient par scoltà sù i insegnament di buddha.[3] Ind el buddhesim tantregh, i vegnen consideraa di formi inrabii e terrifegh di buddha e di bodhisattva midemm. I creatur inluminaa pœuden ciapà quej formi chì par protésg e vuttà i vess senzient sconfonduu ind el saṃsāra.[4] A representen anca l’energia o el podè necessari par voltà i fattor mentaj negativ in saviezza e compassion.[5][6] A hinn an' pœù ona representazion del podè de la compassion de l’attivitaa inluminada che in maner divers la menna i vess senzient a la liberazion spiritual, e dij element transformador di tantra, che doperen la transformazion de dij emozion negativ come ona part del sentee religios. Segonda el monegh tibetan e maester de meditazion Chogyam Trungpa: «i yidam inrabient lavoren direttament e vigorosament con raiva, aggression e inlusion, inscì de riessì a conquistàjj e desfàssen per semper.»[7]

Ind l’art buddhista tantrega, i divinitaa inrabient hinn representaa come di creatur che a vardàjj a stremissen sù, cont on aspett de demòni, zornii con di crani uman e olter ornament soziaa ai camp sant, foppon e ai ossari oltra a vèss depensgiuu con di carattaristegh sessualment seggestiv. Par el Rob Linrothe, l’imagen sensual e indiavolenta la representa: «el velen concepii come el sò contravelen, dovraa come ona forza liberadriz», e l’osserva anca che a hinn: «ona metafora di process interna portaa del yoga par guadagnà l’inluminazion.»[8]

Divinitaa tantregh[Modifega | modifica 'l sorgent]

Yidam[Modifega | modifica 'l sorgent]

Per savenn pussee, varda l'articol ḍākinī.

Ind el Vajrayāna indo-tibetan, i yidam hinn di divinitaa meditazionaj e, donca, di formi divinn di buddha e di bodhisattva dovraa ind la meditazion. On tantrista el ven iniziaa ind el maṇḍala e mantra de ona divinitaa particolara che l’ha scernii (sanscret: Iṣṭa-devatā, “divinitaa preferida”) e ind di prategh spirituaj (sadhāna) ins la divinitaa come l’obiettiv de la transformazion personal.[9] Quella pratega chì del yoga de la divinitaa l’è central ai formi tantregh del buddhesim, come el buddhesim tibetan. I yidam pœuden vèss pacifegh, inrabient o “asquas-inrabient” – gh’hann dij aspett e inrabient, e pacifegh. I dia inrabient pœuden vèss despartii intra omen e fomen.[10] I Heruka (tibetan: thrag 'thung; “i bagador de sangh”) a hinn di creatur mas’c che assumen di formi violent par esprìmm el sò desligament del mond de la ignoranza, come Yamāntaka, Cakrasaṃvara, Mahākāla o Vajrakīlaya. I ḍākinī hinn i sœu equivalent femenin e a vegnen representaa come di dej indipendent. I ḍākinī inrabient pussee communn hinn la Vajrayoginī e Vajravārāhī.  

Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]

Rè de la saviezza[Modifega | modifica 'l sorgent]

Ind el buddhesim asiategh, i rè de la saviezza (sanscret: vidyarāja) hinn consideraa come di manifestazion divinn de di buddha e se comporten come di protettor, nonzi e difensor del dharma buddhista.[11] Ind el Vajrayāna e ind el buddhesim esoteregh cines, i cinch rè de la saviezza hinn di manifestazion di Cinch Tathāgatas.[12][13][14]

Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]

Protettor[Modifega | modifica 'l sorgent]

I protettor, o dharmapāla, hinn di creatur propri gajard, despess di deva o di bodhisattva che protesgen la religion buddhista contra i manasc interni e esterni e i ostacoj a la soa pratega. On dharmapāla el pœu anca vèss on garuḍa, nāga, yakṣa, gandharva o asura. Dij olter sort de protettor includen i Lokapālas o i “quatter rè del cel” e Kṣetrapālas o “protettor de la region”.

Vott dharmapāla[Modifega | modifica 'l sorgent]

On rosc de dharmapāla famos fiss in Tibett l’è cognossuu come “i vott dharmapāla” (tibetan: དྲག་གཤེད; tibetan translitteraa: drag gshed), e vegnen intenduu come di difensor del buddhesim e del dharma universal. A hinn dij vess sopranaturaj cont on grad de bodhisattva che: «gh’hann de fàggh la guerra senza pietaa ai demòni e ai nemis del buddhesim.» I vott dharmapāla a hinn:

  • Yama, el dia de la mort;
  • Mahākāla, el negron;
  • Yamāntaka, el conquistador de la mort;
  • Vaiśravaṇa o Kubera, el dia di richezz;
  • Hayagriva, quell cont el coll de cavall;
  • Palden Lhamo, ona donna protettriz del Tibett;
  • Brahma Bianch o Tshangs pa;
  • Begtse, on dia de la guerra che el riva de la Mongolia.

Gallaria[Modifega | modifica 'l sorgent]

Referenz[Modifega | modifica 'l sorgent]

  1. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion: Wrathful Deities in Early Indo-Tibetan Esoteric Buddhist Art, 1999, page 12.
  2. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion: Wrathful Deities in Early Indo-Tibetan Esoteric Buddhist Art, 1999, page x, 12.
  3. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion, 1999, page 13, 25.
  4. Thurman, Robert. The Tibetan Book of the Dead: Liberation Through Understanding in the Between, page 149.
  5. Berzin, Alexander; Making Sense of Tantra
  6. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion, 1999, page xi.
  7. Chögyam Trungpa. The Collected Works of Chögyam Trungpa: Volume 3, Shambala, 2003, page 438.
  8. Linrothe, Rob. Ruthless Compassion, 1999, page xi-xii.
  9. Buswell, Robert E.; Lopez, Donald S. (2013). The Princeton dictionary of Buddhism. Princeton and Oxford: Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3.
  10. Wrathful Deities
  11. Baroni, Helen Josephine (2002). The illustrated encyclopedia of Zen Buddhism. New York: Rosen Pub. Group. p. 100. ISBN 0-8239-2240-5.
  12. The Water -Land Dharma Function Platform ritual and the Great Compassion Repentance ritual - ProQuest (en).
  13. Howard, Angela F. (1999-03-01). "The Eight Brilliant Kings of Wisdom of Southwest China". Res: Anthropology and Aesthetics 35: 92–107. DOI:10.1086/RESv35n1ms20167019. ISSN 0277-1322. 
  14. Descent of the Deities: The Water-Land Retreat and the Transformation of the Visual Culture of Song-Dynasty (960-1279) Buddhism - ProQuest (en).